The jury has reached its verdict...
Mor och far åkte med mig till huset för att inspektera eländet. Jag hade nogsamt grundat för skicket och upprepade gånger talat om för dem att huset var slitet och att det var väldigt mycket att göra på det.
Vi kom fram (jag höll andan).
Jag öppnade dörren och vi klev in (och jag höll andan).
De stegade runt och inspekterade (och jag höll andan).
Fadershjärtats granskanden ögon for runt i huset, utan någon bekymrad rynka i mellan (och jag höll andan).
"Jaha, men inte var det ju så farligt det här. Såsom du har föreställt det trodde vi att det skulle vara mycket värre"
PUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUST.
Oj, vad lättad jag blev! :-)
Pappsen höll till och med med om att jag hade gjort en riktigt bra affär. Det ni! :-)
I dag har pappa börjat kakla ovanför diskbänken och i kväll efter jobbet åker jag och mamma dit för att städa.
Mina fina föräldrar - ni är BÄST!
Lycka till!
Jaha, då vet jag vilka uttryck som väntar...
/ Anna
Det är bra när man får dem att föreställa sig det värsta tänkbara, då blir allt bara en bonus!!! Hur länge stannar de?
Härligt, det gäller att förbereda dem på det värsta, då kan det liksom bara bli bättre :)
Underbart med en pappa som hugger tag direkt och börjar jobba, braaaa pappa.
Kram.
Vilka underbara föräldrar du har! Och det är alltid bättre att sätta förväntningarna lågt vet du ;-)
Kramis
Då grattar vi till goda affären!! :))
Åh det var vekligen goda nyheter! visst är man lite barnslig med just det här att; hur gammal man än blir så vill man gärna ha föräldrarnas godkännande i det man gör! haha..
Kramar
Ja visst är det lustigt!? Man behöver deras "OK".... Lycka till med renoveringen nu!
Åhhh - dina föräldrar och ditt förhållande till dem påminner om så mycket. Ta vara på varandra!!!
Renoveringen kommer att gå som en dans!
