Mina telningar

Jag är ju mor och ofrånkomligen kommer alltså mina barn att figurera i den här bloggen.

Min äldsta son går i förskoleklass och i veckobrevet som följde med hem i går bifogades en inbjudan till disco.
Disco - fattar ni vilken milstolpe???
"Inträde 10 kr. Godis, popcorn och Läsk finns till försäljning". Hur sött är inte det och vilka minnen väcker det inte?
När jag frågade sonen om han ville gå så såg han väldigt bekymrad ut och sa att det trodde han nog inte "för godiset som de sålde var så dyrt". Eeeeh? Sparpengar ska inte slösas på något så trivialt som disco, de ska nämligen sparas till "en Lego Star Wars". 

Herregud, jag har närt en ekonom vid min barm.....




Fest!

I morgon är det dags för en av mina kollegors 40-årsfest. Jag borde ju tycka att det ska bli jättekul, som trebarnsmor är det ju inte så ofta man får tillfälle att parta, men just nu känner jag mest lite lätt ångest.
Jag har nämligen inget att ta på mig........
Visst, jag har sprungit några vändor på stan för att hitta något, men det är ju likadant varje gång - när man väl söker något så hittar man inget. Jävla skit.

Nåväl, jag får väl nöja mig att jag kommer att vara hypersnyggt sminkad, har nämligen bokat tid på Make Up Store! :-).

.....och ute snöar det.
Frid!


Vilken man....

I kväll är det dags för ännu ett avsnitt av favvoserien Medium. Jag följer den av många orsaker men en av huvudanledningarna är faktiskt Allisons man Joe...... Mmmmmmmm. Han kanske inte är den vackraste eller sexigaste mannen, men oj, vilken make! En hårt prövad sådan skulle jag vilja säga. :-). Jag gillar samspelet mellan dem och hur han tacklar alla märkliga situationer som uppkommer när man lever i ett hushåll befolkad av kvinnofolk med mer eller mindre märkliga förmågor.

Kan man beställa en egen Joe?

Helvetesmornarna....

Jag tillhör den skara av människor (tror nog att vi är i majoritet) som inte hoppar upp ur sängen med ett glatt leende och fylld av energi när klockan ringer okristligt tidigt. Tvärtom är min första tanke i regel "Oh nej, inte redan" och sedan tar det oftast någonstans mellan 2-2,5 timmar innan jag har vaknat till helt och hållet. Ovanpå allt detta lider jag dessutom av ett sjuhelvetes morgonhumör (fråga min stackars make....), så det vill till att allt flyter på som det ska.

Sedan i måndags är vår yngsta inskolad och klar för dagis vilket innebär att jag har två barn som ska lämnas på dagis (olika avdelningar) och en som ska till 6-års. Man vet att man lever....

....och tänk då hur det är för någon av familjerna i TV 4:s Familjen Annorlunda? Jag är full av beundran!

Jahaja...

Så var man i gång då och meningen är ju då att alla vitsiga, kloka, tänkvärda och galna inlägg som jag hitintills bara "skrivit" i mitt huvud skall nedtecknas här. Just nu är det dock mest bara tvärtomt i huvudet märkligt hur hjärnan fungerar....

Nå, jag kan väl helt sonika börja med en kort intervju med mig själv:

Kön: Kvinna
Ålder: 38
Status: Gift sedan -97
Barn: Tre förunderliga, fantastiska, underbara, roliga, charmiga, envisa varelser som jag har burit under mitt hjärta :-).
Boende: På landet utanför "stan" i 1,5 -plansvilla tillsammans med maken, barnen och mina tre hundar.
Arbete: Ja. Kan tyvärr inte säga att jag "lever min dröm", men jag gillar att åka till jobbet och kollegorna är toppen. Jag har än så länge inte kommit på vad jag vill bli när jag blir stor, så här lär jag nog bli kvar. Beundrar verkligen människor som brinner för något och väljer att förändra sitt liv. Sådan vill jag också vara!
Varför blogg: Älskar att "greja med ord" (som en klok kvinna jag känner uttryckte så väl) och har genom åren läst en hel del. Gillar därtill att uttrycka mig skriftligen och, här kommer lite skryt, gillar dessutom att läsa det jag själv har skrivit :-). Det som slutligen fick mig att börja var när jag hittade till en blogg tillhörande den kloka kvinnan jag nämnde tidigare och nu är jag alltså här.

Det var det! Nu hoppas jag att det mentala låset har öppnat och inspirationen börjar flöda

Välkommen till min nya blogg!


Nyare inlägg
RSS 2.0